Gefle Porslinsfabrik (1910-1979)

Gefle Porslinsfabrik grundades i Gävle 1910 under namnet Gefle Porslinsbruk, och ombildades 1913 till aktiebolag med namnet Gefle Porslinsfabrik AB. På platsen i södra Gävle låg tidigare Södra fabriken (1858-1894) som 1894 omvandlades till Gefle Kakelfabrik AB vilken avvecklades 1910.

Chef för fabriken åren 1910-1913 var Gustaf Holmström. Det porslin som skulle tillverkas var flintgods som på den tiden kallades hushållsfajans. Råvaran, en äggskalsvit flintlera, kom med båtar från England och Tyskland. Efter engelsk förebild byggdes fyra brännugnar som eldades med ved och kol. Dessa höga rundugnar stod modell för fabrikens kända varumärke med tre rundugnar, som ritades av konstnär Arthur Percy 1925. De tidigaste produkterna var bruksgods, dvs tvålaskar, pottor, karottsatser, krus och mjölkbunkar. De två första bordsserviserna från 1911 fick dekornamnen Victoria och Gevalia. År 1948 installerades en elektrisk tunnelugn, vilket gjorde att produktionen kunde öka avsevärt. De gamla rundugnarna revs.

Vid ombildandet av företaget 1913 blev säljaren Waldemar Meyer chef, och från 1922 var han ensam ägare till fabriken såldes till Upsala-Ekeby AB 1935. Fram till nedläggningen 1979 ingick Gefle Porslinsfabrik i Upsala-Ekebykoncernen. Alla produkter och serviser som tillverkades vid Gävlefabriken åren 1935-1979 är alltid stämplade med ordet GEFLE, även om UE- loggan också finns med. Antalet anställda ökade fram till 1950-talet och var som mest omkring 425 personer. En mängd olika yrken behövs för tillverkningen, som lagerarbetare, formare, ugnsarbetare, glaserare, ingenjörer/kemister, säljare, modellörer, konstnärer/formgivare, dekoratörer, gravörer, transportörer samt ledningsfunktioner som verkmästare/avdelningschefer och kamrer/ekonom.

Gefle Porslinsfabriks tillverkning har helt dominerats av flintgods, och tillverkning av så kallad ”äkta” porslin, dvs fältspatporslin eller benporslin, har inte förekommit. En liten produktion av stengods och vitroporslin (en variant av fältspatporslin) har gjorts. Namnet Gefle Porslinsfabrik och den vita flintgodsleran ger ett intryck av porslin men kunde tillverkas till ett lägre pris än ”äkta” porslin. Gefle Porslinsfabriks serviser blev ett mycket omtyckt vardagsporslin. Flintgodsmassan innehåller cirka 25% fetlera, 25% kaolin, 15% fältspat och 35% kvarts.

För mer information, se under Konstnärer & formgivare. I övrigt hänvisas till litteratur i ämnet, till exempel ”Gefle Porslinsfabrik, Vardagsporslin med färgglädje och stil” av Tord Gyllenhammar och Björn Holm, 2008.